Målet för dagen var Ketola strutsfarm, och om någon trodde att pensionärslivet är händelselöst fick de snabbt tänka om. Det här blev en dag i ett tempo som matchar en fågel som springer 70 kilometer i timmen.
Företagarparet Sirpa och Janne Granholm, som drivit verksamheten sedan 1994, mötte resenärerna vid bussen och gav dem ett hjärtligt mottagande.
På gården, där det sedan 1800-talet funnits kor, grisar, höns och hästar, är det numera strutsar som gäller.
Därefter var det dags för dagens första höjdpunkt: safari. Sällskapet delades i två grupper och fick kliva ombord på en robust militärvagn som drogs av en traktor. Farmens ägare, Janne Granholm, visade sig vara en talangfull och mycket pratsam berättare som generöst bjöd på både fakta och interna historier, medan strutsarna pickade honom i huvudet och försökte nypa honom med näbben.
Det stod snabbt klart att det inte handlade om några vanliga fjäderfän.
Guiden berättade bland annat att strutsen försvarar sig genom att sparka framåt, något som kan vara direkt farligt. Deltagarna fick också veta att en strutshona lägger sina ägg i ett gemensamt bo. Och när man hör att dessa fåglar kan bli mellan 2,5 och 3 meter höga, väga upp till 150 kilo och leva i 80 år, inser man att familjelivet säkert kräver sin planering.
Gruppen fick också beskåda ett strutsägg på nära håll. Den gigantiska ovalen motsvarar omkring 24 vanliga hönsägg. Att svänga ihop en söndagsomelett av ett sådant kräver förmodligen både rejäl stekpanna och en hammare.
Det visade sig dessutom att såpoperor bleknar i jämförelse med strutsarnas kärleksliv. Janne presenterade bland annat alfahannen Gigolo, som styr över ett enormt harem med järnhand – eller snarare järnklo. Hannen Lill-Kalle hade däremot en helt annan livsfilosofi och föredrog enligt uppgift ”lösnummer”. Gruppen fick även stifta bekantskap med farmens åldring, en 32-årig struts som sett det mesta.
Tillväxttakten imponerade också. En nykläckt struts väger blygsamma 750 gram men lyckas på bara ett år lägga på sig smått otroliga 100 kilo. Det är en tonårsrevolt som heter duga.
Efter att ha skumpat runt bland harem och jättefåglar avslutades dagen på bästa tänkbara sätt: med middag. För många i sällskapet var det premiär för strutsstek, ett mört och välsmakande kött som snabbt fick tallrikarna att tömmas. Kronan på verket var efterrätten – en lyxig och krämig glass gjord på strutsägg.
Mätta, belåtna och med magarna fulla av delikatesser styrde bussen slutligen hemåt mot Lovisa igen. Resenärerna var fyllda av färgstarka minnen och en hel del ny kunskap om hur man hanterar fjäderklädda kvinnotjusare.