Men borde pensionsmedel och statens budget över huvud taget hamna på samma bord? Staffan Hansén, vd för en svensk statlig pensionsfond, förundrades i Helsingin Sanomat över att diskussionen i Finland blandar pengar som hör till olika fickor. Han kallade det lite oroväckande och påminde om att pensionsmedel bör vara öronmärkta för pensioner, eftersom politiker kommer och går. Också Tela-chefen Saara-Sofia Sirén varnar för att låta pensionssystemet lösa statens pengabehov.
I årets internationella jämförelse av pensionssystem rankas Finland nia av 55 länder och på första plats när det gäller tillförlitlighet, en placering vi haft sedan 2014. Nyligen genomfördes en pensionsreform som ska stärka arbetspensionssystemet genom större intäkter från investeringar. Pensionssystemet ska utvecklas med långt perspektiv och vara förutsägbart, så att vi kan lita på det. Om vi nu öppnar upp systemet för att täppa till hål i statsfinanserna, vad händer då med tilliten? Den tar år att bygga men kan gå förlorad snabbt.
I januari höjs folkpensionen och garantipensionen med 2,3 procent och arbetspensionerna med 2,6 procent. Indexjusteringarna hör till det som gör systemet förutsägbart. Det är löftet om att pensionen följer med när kostnaderna stiger. Om indexet fryses eller bromsas bryts det löftet mitt under pensionstiden, när man inte längre kan påverka sin inkomst. Med ett fruset index skulle redan pensionerade förlora köpkraft år efter år. Samtidigt föreslår regeringen högre avgifter i hälsovården och äldre använder vården mer än andra.
Pensionärer är inte bara mottagare. Många stöder sina familjer och gör frivilligarbete i föreningarna och det är en resurs som samhället behöver. Låt oss tillsammans delta i diskussionen och påminna kandidaterna inför riksdagsvalet om indexjusteringarnas betydelse. Ett tryggt och värdigt åldrande bygger på att löftet om pensionen håller.
Ilona Salonen
Verksamhetsledare