Tänk dig en skogsägare i 70-årsåldern med 20 hektar välskött skog som länge funnits i släkten. Tre barn ska en dag ta över, men inget av dem är särskilt intresserat av att röja plantskog eller hålla reda på nästa gallring.
Då kan en samfälld skog vara ett alternativ.
– Det kan passa den som vill vara skogsägare men inte har tid eller bor långt borta. Det är också ett alternativ när man funderar på generationsväxling, säger Jami Pirttimäki, ombudsman för Österbottens samfällda skog.
Österbottens samfällda skog är en ny aktör på marknaden och omfattar i dag 283 hektar med 31 delägare i Österbotten.
Tre barn – tre andelar
Om skogsägaren ansluter sina 20 hektar övergår skogen till den samfällda skogen. I stället får ägaren en andel som bestäms utgående från skogens värde.
– Har du till exempel tre barn kan andelen delas mellan dem. Skogsinnehavet hålls ändå osplittrat, säger Pirttimäki.
Att dela en skog rättvist är inte alltid enkelt. Ett skifte kan bestå av avverkningsmogen skog, ett annat av ungskog som kräver arbete och kostnader innan den ger inkomster.
I en samfälld skog får barnen i stället andelar i samma större skogstillgång. Fördelningen kan förberedas redan vid anslutningen. Andelarna är knutna till fastigheter och genom lantmäteriförrättningen kan de fastigheter som behövs bildas.
– Då är det färdigt delat när man senare gör generationsväxlingen.
Barnen kan därmed vara skogsägare utan att själva behöva sköta skogsbruket. Den samfällda skogen ansvarar för bland annat avverkningar, röjningar, planteringar, virkesaffärer, bokföring och skattedeklaration. Överskottet delas ut till delägarna enligt beslut av delägarstämman.
Samtidigt sprids risken. En storm på ett enskilt område får mindre betydelse när ägandet omfattar skogar på olika håll i Österbotten.
– Det är ett sätt att fördela risken, absolut, säger Pirttimäki.
Börja med en värdering
Den som är intresserad börjar med att kontakta Österbottens samfällda skog. Skogsvårdsföreningen värderar fastigheten enligt fastställda principer och samtidigt uppdateras värdet på den samfällda skogens befintliga skogar. Utgående från värdena räknas den nya ägarens andel ut.
Skogsägaren betalar värderingen av sin egen skog, medan staten står för lantmäteriförrättningen som krävs för anslutningen.
Pirttimäki vill inte sätta någon åldersgräns för när det är dags att fundera på framtiden. Den som fortfarande vill sköta sin skog kan fortsätta.
Men han har en enkel tumregel:
– Fundera på det innan det blir ett dödsbo.
I ett dödsbo ska flera arvingar enas om skogens framtid. Någon kanske vill sälja, en annan behålla och en tredje låta skogen stå. Samtidigt fortsätter behovet av skogsvård.
I en samfälld skog fortsätter skötseln oberoende av delägarnas olika åsikter. Besluten fattas enligt den samfällda skogens regler och ägarna röstar med sina andelar.
Pappa skulle ha
gillat det
Sven-Erik Granholm i Vasa är en av de skogsägare som gått med i Österbottens samfällda skogar. Hans berättelse påminner om exemplet ovan.
1978 ärvde han skog efter sin far i Maxmo skärgård. Senare har han utökat skogsinnehavet och aktivt skött om sin skog, avverkat planterat och röjt.
Nu ska han fylla 75 år och de fyra barnen är inte intresserade av att bli aktiva skogsägare.
– Fast jag är i bra skick så så inte är jag längre någon skogsarbetare, säger han.
Istället för att ärva skogen kan barnen nu se fram emot att ärva andelar i den samfällda skogen, ungefär på samma sätt som om de ärvt aktier i ett aktiebolag.
– Jag har funderat på vad pappa skulle ha sagt om det här arrangemanget. Jag tror att han skulle ha tyckt att det är en bra idé, säger Sven-Erik.
Österbottens samfällda skog är forfarande en liten aktör och Granhom räknar med att de borde fördubbla sitt skogsinnehav innan avverkningarna tar fart och placeringen ger delägarna en rejäl avkastning.