I svaret betonar Ranne att tidningar och tidskrifter i dag står utanför postlagens tillämpningsområde och att distributionen därför sker på marknadsvillkor genom kommersiella avtal. Kommunikationsministeriet kan enligt henne inte ingripa i Postis självständiga affärsverksamhet.
Posti chockhöjde den 1 april priset för utdelningen av medlemstidningar på landbygden och i skärgården. God Tid hörde till de tidningar som drabbades. Bland annat i Åbolands skärgård mer än fördubblades priset för utdelningen av God Tid.
Ranne hänvisar till den omfattande digitaliseringen och minskade utdelningsvolymerna för tryckta tidningar. När antalet utdelade exemplar sjunker minskar intäkterna samtidigt som distributionskostnaderna fortsätter att stiga.
Enligt ministern har Finland försökt trygga tillgången till nyhetsdistribution genom ett statligt distributionsstöd. Sedan 2023 finns ett stöd för tidningsutdelning för tidningar som utkommer minst fem gånger i veckan i områden där kommersiell morgondistribution saknas. För åren 2026–2028 har staten reserverat 7,5 miljoner euro per år för stödet.
Ranne konstaterar samtidigt att hela EU:s postreglering nu ses över. EU-kommissionen väntas lägga fram ett nytt lagförslag i början av 2027, vilket också kan påverka de samhällsomfattande posttjänsterna i Finland.
Hon varnar för att staten i framtiden kan tvingas ersätta nettokostnaderna för samhällsomfattande posttjänster om lagstiftningen inte reformeras i takt med förändringarna på marknaden. Hittills har Posti kunnat sköta dessa tjänster utan statligt stöd.
Enligt Ranne är det därför mest ändamålsenligt att eventuella större ändringar i postlagen görs först i samband med den kommande EU-reformen.

